RECENSION  

KLUBB SUPER-8 LIVE
LIVE
Lava - Stockholm, 2001-05-18

Arrangörerna bakom filmklubben Klubb Super-8 hade grävt fram några nedkortade super-8-varianter för hemmabruk av fyra fina gamla filmer och låtit lika många intressanta namn göra ny musik till dem. På programmet stod Sveriges glitchkung Andreas Tilliander, frijazz-trion LSB, experiment-hiphopparna Ates och krautmanglarna Pharadox. Alla fick ungefär tio minuters film till sitt förfogande och också chansen att framföra ett par extralåtar.

I min värld var såklart Tilliander headliner och mest intressant, men det var det tydligen ingen som höll med om. När jag kom insläntrande framåt åttasnåret, en timme efter arrangemangets annonserade början hade han redan hunnit köra sitt liveset till "D-day on Mars". Jag skyller på arrangörerna, halv åtta har vi i den nya ekonomin knappt hunnit lämna kontoret för dagen, för tusan. Jaja, med sedvanlig journalistisk precision växlade jag iallafall några ord med Tilliander efter showen och han var väl lite lagom nöjd med alltihop.

Efter en halvtimme med kaffe och Klubb Super-8-DJ:ns trista val av Nick Cave-musik var det så dags för LSB att göra sin grej till filmen "The Clawmonsters" - en svartvit djungelfilm med minimal budget från '67 där stora kräftor anfaller en kvinna som gärna svingar sig i lianer. Friformsjazz vet jag inget om och fattar inget alls av - alla spelar olika hela tiden. Men man ska väl inte döma ut musikgenrer som man inte begriper, det lät rätt bra till filmen.

Kvällens höjdpunkt kom med Ates som tillsammans med 1210 Jazz från före detta Scratchaholics tonsatte "Conquest of the Planet of the Apes" (fjärde delen i serien). Tunga, ofunkiga hiphopbeats och soundtracksamplingar tillsammans med kompetent scratch fick en att associera till DJ Krush och andra hårdingar. Och givetvis passade det fint med filmklippen från apupproret - det är något som gör att apor och beats passar ihop. Hade James Lavelle sett framträdandet hade Ates varit signade till Mo'wax på direkten. Som en trevlig bonus kan tilläggas att 1210 Jazz ser ut som en hippie och/eller fritidsledare.

Sist ut för kvällen var Pharadox som krautrockade till den gamla fina agentrullen "Vår man Flint". Också bra, många märkliga syntljud och så var de maskerade - ger alltid extrapoäng. Ett litet minus vill jag ge för att de inte utnyttjade möjligheterna till att groova loss rejält under dansscenerna i filmen.

Hur som helst, ett trevligt och lyckat experiment som man får hoppas kommer tillbaka i framtiden. Jag skulle kunna tänka mig att man kunde låtit musikerna spela till mer film än tio minuter var, och så var idén att låta dem köra några extralåtar ganska meningslös (jag erkänner: jag smet hem innan Pharadox var klara). Fat Bankroll säger: Mer, tack. Nästa gång får ni börja senare och så vill jag ha gin & tonic istället för kaffe.

/ Per