RECENSION  

DIVERSE ARTISTER
BEAT MAESTROS
CD - Morbid Records, 2001

Mycket trevlig idé det här. Minimala hiphopbolaget Morbid Records har sett till att sätta ihop en samlingsplatta med tretton instrumentala spår från svenska hiphop-producenter. Det ska de ha all heder för, producenterna är det inte alltför ofta någon uppmärksammar. Dessutom är det trevligt att det kommer plattor från genuina svenska indie-bolag som inte är backade av Virgin. Och så gillar jag att skivtiteln inte har ordet "underjord" i sig.

Men hur låter det då? Tyvärr så har majoriteten av beatmakarna bestämt sig för att ersätta bristen på rap med saxofon-solon. Antingen saxofoner, eller lummiga DJ Food-harmonier. Jag hör till och med panflöjt på ett spår. Värst är crewet runt Superscientifiku, men även den hyllade Embee går i sax-fällan. Embees storhet har jag lite svårt att greppa i allmänhet, jag irriterar mig mest på hans futtiga trumsamplingar. Skivans andra stora namn är Redlines Masse, vars särskrivna "Flumm tugg" går i hans vanliga kliniska stil som jag inte heller är något fan av.

Bra grejor kommer däremot från Weirdwolf och Broadcaster D, och allra bäst på plattan är givetvis Fat Bankroll-favoriten Kristus. Den buttre göteborgaren bidrar med Gravitys "Back to the essence" som verkligen är ett toppspår. Han lyckas hålla sig på behörigt avstånd från trip-hop-jazz-träsket och rör sig istället i områden där instrumental hiphop gör sig som bäst. Sju minuter med tjocka beats, skeva harmonier, hårda vokalsamplingar och scratch. Var är scratchen i resten av spåren?

Nu verkar det ju som om jag rackar ner en massa på den här plattan och det är egentligen inte det jag vill. Men det är mest för att den är tillräckligt bra att kritisera (går det överhuvudtaget att förstå var jag snackar om nu?). Alltså, med risk för att falla in i ett "bra för att vara svenskt"-resonemang - det är proffsigt som fan, men musiken är inte min kopp te. Lever du för svensk hiphop eller saxofonsolon är Beat Maestros given i samlingen. Gör du inte det, men har några spänn över, köp den för att få "Back to the essence". Jag lär minsann hålla ögonen på Morbid Records.

/ Per