RECENSION  

DIVERSE ARTISTER
SONIG COMP.
CD - Sonig, 1999

Jaha, Sonig har fått för sig att ge ut sin första samling och bjuder på emellanåt högklassig tysk disharmoni. Det är väl inte den bästa experimentella technon (eller vafan det nu ska kallas) som jag hört och en del av låtarna blev jag besviken på, fast på det hela taget vill jag rekomendera den här skivan.

I mer än hälften av skivans 9 spår är F.X. Randomiz eller Mouse on Mars inblandade på någon vänster, antingen direkt eller via sidoprojekt av typen Microstoria och Lithops. Och i Dü, som jag inte hört talas om tidigare, samarbetar Mouse on Mars' Jan St Werner med just F.X. Randomiz. Låten är dock inte lika bra som titeln som är lång och tysk: "transformation 19 mal einfach hergestellter komplizierter musik in einmal kompliziert hergestllte einfache musik".

Eftersom ganska vitt spridda stilar samsas på skivan spretar den lite åt alla håll, på gott och ont. Den gemensamma nämnaren kan väl vara den disharmoniska känsla som alla låtar mer eller mindre lämnar efter sig (ett sonig-signum?). Som tråkigast är det när det låter för mycket barnprogram som i lithops "me we" och wang inc:s "2 on a 3 (love song)". Fast iochförsig så skulle nog barnprogrammen som har dessa låtar som signaturmelodier vara lagom skeva.

Men visst finns det höjdpunkter. Microstoria är trevliga, och det förväntade jag mig också när Oval-killen Markus Popp är inblandad (fantastisk Oval-konsert på Roskilde förresten!). Vert i "Symmerty Breaking" är också lysande. Iallafall fram tills ett någorlunda konventionellt beat kommer in och tar över låten. Innan dess är det bara ett fruktansvärt melankoliskt piano i förgrunden och otroligt förvirrande och vacker tryck-och-pys längre bak i ljudbilden. Noise-iga "compilation track" med C-schulz & Hajsch rekomenderas också varmt. Både Vert och C-shultz & Hajsh är på gång med fullängdare på Sonig, säkert värda att kolla upp.

Omslaget är fult. Det har blommor och andra krusiduller som påminner om blommor på sig. Allt i gråa/beigea färger. Jag undrar varför så många tryck-och-pys-skivor har konvolut i oblekt papper?

/ Martin