RECENSION  

HIPHOP PÅ MALMÖFESTIVALEN
LIVE
Malmö - Popstadscenen, 00-08-14

Även Malmös stora grillfest har fått den obligatoriska omgången svensk hiphop. Det är ju ändå festival. Undertecknad och PR-mannen var självklart äldst i publiken. Det märkliga med kvällen var att bara tre av hiphoppens fyra element var representerade. Arrangörerna borde skärpa sig - ska man kunna representera hiphop som livsstil och hela scenen måste alla element finnas med. Jag ljuger givetvis.

Först ut var Professor P från Lund och hans storasyster. Inte äldre än fjorton, men ändå kaxig nog att köra "Simon Says"- det kommer nog att bli något av pojkvaskern. Nästa akt var The LAB Movement, också från Lund. Hyggligt, men inte speciellt spännande. Det roligaste var att de var Mr Vegas uppdelad på tre personer - en kunde sjunga och en kunde ta av sig tröjan och visa musklerna. Klara Biz Markie-poäng till sångaren, dels för sångstilen och dels för kroppshyddan. Breakdance från Freestyle Phanatix följde och de var säkert bra. Jag var hungrig och är skeptisk mot danstrupper.

Jag fick i mig min burgare precis lagom till att det var dags för Chords & Scissors att gå upp på scen, det största skälet till att jag hade kommit hit. De öppnade stenhårt med en egen mangelversion av "Woah!" och körde på med "ett alternativt set" - vilket betydde nya rhymes till välkända beats. Publikfrieri som ändå inte kändes billigt (och "Forgot about Dre" gjorde alla nöjda). Snygg avslutning med "Ropes & Razors". Teorin bekräftades - Chords & Scissors är med sina våldsamma battletexter helt klart Sveriges hårdaste mc:s, kanske i konkurrens med Organism 12 (som fanns i publiken, men var för trött efter en heldag i Christiania för att gå upp på scen). Jag ser fram mot deras EP som släppas i September.

Trenden att vara en person uppdelad på tre fortsatte med Trippel 1. Dessvärre var de ju tre Petter, men med knappt en Petters talang. Jag gillar i och för sig Rusiaks beats, men rapparna är så satans tröttsamma att vi var tvungna att gå därifrån ett tag (kom igen - "Om ni gillar brudar skrik ‘brudar’"?). DJ Taro bakom skivspelarna var inte helt fel i alla fall, och han stod kvar när det var dags för Spotrunnaz och Timbuktu att ta över. Det var faktiskt första gången jag såg Spotrunnaz sedan de var förband till Artifacts för ett par år sedan, och jag måste säga att de blivit extremt slipade. Överlägset bäst i Sverige på studsig party-hiphop. Schysst att få höra Timbuktu freestyla lite, något man ser för sällan från svenska mc:s. Tyvärr var jag tvungen att glida hem sedan och missade därför ADL, men jag har ett riktigt jobb att sköta också för tusan!

/ Per