RECENSION  

OCTAGON MAN
ITô CALCULUS
CD - DC Recordings, 2000

Efter en tid i skymundan kommer nu J Saul Kane tillbaka på bred front. Han var som störst för några år sedan, när det var en väldigt tjat om hans Hong-Kong-samplingar och han och hans huvudprojekt Depth Charge blev anklagade för att ha uppfunnit både trip-hop och big beat, back in the days när det fortfarande hette "brit hop". Lite lustigt eftersom han ungefär har gjort samma grej hela tiden.

Efter att mest ha släppt märkliga tolvor i ganska begränsade upplagor de senaste åren så har han nu bytt taktik. På de senaste sex månaderna har han fått ur sig inte mindre än tre fullängdare. I höstas kom Depth Charges båda "Lust 1" och "Lust 2" i tät följd, och nu drabbas vi av ett album från hans andra alter ego Octagon Man.

"In the year 2000 AD philistines still patrol the earth promoting the bland and mediocre leading the youth down a path of musical ruin" är det enda som står på omslaget till "Itô Calculus". Jag vet inte om det betyder att detta är en konceptplatta, eller om Kane tar sitt ansvar och gör ett försök att rädda världen undan kass musik. Antagligen ingetdera, det är säkert en referens till någon obskyr italiensk b-film. Musiken rör sig i alla fall från skruvad lågbudget-elektro via konstiga ambientstråkar till vad som närmast kan beskrivas som någon form av analogsynts-noise. När det är som bäst låter det som John Carpenter-soundtracks med risiga beats - kolla in spåren "Cess" och "Axiomatic" för bevis. När det är som sämst låter det som Rephlex b-lag.

Inte en helt hundraprocentig platta alltså. Vill man ha konstig elektronica så finns det bättre alternativ, men känner du ändå behov att få din J Saul Kane-hunger stillad köp "Lust 1" istället. Det tycker jag du ska göra. Den är löjligt underskattad.

/ Per