RECENSION  

BRAINBOMBS
SINGLES COLLECTION 1986 - 1993
CD - Load Records, 1999

Skönt, en singelsamling med Sveriges bästa band. Den har funnits ute ett tag nu men är väl värd att köpa om du inte äger singlarna som är med. Dessutom finns det två spår från kassettdemos, vilka visserligen är de svagaste men är man komplettist så är man.

De singlar som är med är "Jack the Ripper Lover", "Anne Frank", b-sidan från "It's a Burning Hell" och "Live in Oslo". Singellåtarna ligger kronologiskt, skivan avslutas med demospåren och en låt från en samlings-7". Det enda jag saknar är "It's a Burning Hell" (7") och "Queen of Necrophiles" (från Enfants Terrible). Dock är alla dessa låtar svaga, så vad fan. Jovisst ja, Chrome-covern som ligger på en sjua med fanzinet King Kong saknas också, men den kan du leva utan, och två nyare singlar men de är båda lättåtkomliga, "That's the Way I like it" (från en split med Anal Babes) och "Macht". Dessa två kan du hitta hos skivbolaget och/eller eBay. Betala inte mycket för dem, de är bra men lätta.

Låtmässigt kan man säga att "Jack the Ripper Lover" är mycket slide och lite svag sång, fast ett av deras starkare spår. B-sidan "No End" är lite sisådär, mycket vild trumpet. "Anne Frank" har den mest inkorrekta text jag någonsin hört, tyvärr sjungs det genom en gitarrförstärkare (eller något) men om du vill ha hela texten står den med i fanzinet Alzheimer #2, som också innehåller en intervju och diskografi. "No Guilt" som är på samma sida på singeln, B-sidan är blank, är bättre i sin live-version. Sedan kommer min absoluta favoritutgåva med Brainbombs, "Live in Oslo". De fyra spåren är inspelade i baren på utestället, med en bandspelare. Orimligt distad och bra ljudbild. Sångaren var under spelningen och hälsade på sin bror trumpetaren, därför sjunger ene gitarristen som gör det jävligt argt och bra. Låtarna är "No Guilt", "Wishing a Slow Death", "Stacy" och "It's a Burning Hell". Den sistnämnda startas med introt från "Stairway to Heaven", fast skevt.

De sista spåren är ganska svaga, jag uppskattar mest "Second Coming" (Whitehouse/Come Org-referens?) från en gammal Cold Meat 7"-samling. "Psychout Crash Kid" är väl ok och "I detta Satans rum" är intressant eftersom den är på svenska. "I detta Satans rum, ligger det en kvinna, hon skriker, jag vill ha kuk". Finn spår av det här i den senare "No Place". Plattan får högsta rekommendation!

/ Johan