RECENSION  

DIVERSE ARTISTER
REGGAE ANTHOLOGY - THE CHANNEL ONE STORY
2CD - VP Records, 2004

VP gör ett bra jobb med sina "Reggae Anthology"-släpp. Så långt har man hunnit med att få ut välvalda greatest hits-samlingar med Ninjaman och Yellowman, såväl som utmärkta översikter över klassiska skivbolag som Penthouse och Music Works. Med det här släppet ger man sig ännu längre tillbaks i tiden än tidigare.

Channel One startades av Joe Joe Hoo-Kim 1974. Han var en jukebox-uthyrare med rötterna i Jamaicas kinesiska minoritet som fått den goda idén att expandera verksamheten och bli skivproducent. Husbandet hette The Revolutionaries, med Sly & Robbie i spetsen. Det var också Sly Dunbars trumspel som gjorde Channel One till ett kraft att räkna med. Det mesta materialet som producerades var nytagningar av gamla fina Studio One-rytmer men Slys stil gav det hela en udd och startade den inflytelserika trend som kom att kallas "rockers".

Nu kan jag inte säga mig vara någon större Channel One-kännare så jag vet inte om det saknas några livsviktiga spår bland de 37 som finns samlade på de två CD-skivorna. Men det är klart att här finns gott om pärlor. Mest känd är väl Dillingers "Cokane in my brain", som ju blivit en gimmick-hit världen över. Ganska kul, men frågan är om inte de två andra spåren Dillinger har med på samlingen är bättre - på "CB-200" hyllar han sin favoritmotorcykel och i "Ragnampiza" är det tveklöst att "The dub organizer don't need no fertilizer".

Bland dancehall-klassikerna märker vi också Frankie Pauls "Worries in the dance" medan höjdpunkten ur den mer rootsiga fåran är Leroy Smarts "Ballistic Affair" som inte är annat än helt strålande (se till att leta upp nyinspelningen som kom härom året där Bounty Killer hjälper till också). The Revolutionaries får plats med tre instrumentaler varav den vassaste är en nästan löjligt precis tagning av "Death In The Arena". Samma rytm återvinns också under Clint Eastwood i "Prema Ballerina".

Ett flertal spår från mer klassiska sångare och vokalgrupper som Meditations, Mighty Diamonds, John Holt och Delroy Wilson finns också att avnjuta, men mina största fynd på plattan är två namn jag aldrig hört talas om tidigare. Det är Frankie Jones som ger goda råd över en vansinnigt djup dub i sin "Don't Smoke The Seed" och den kvinnliga deejayen Super Chick som lånar refrängen från Hooters "500 Miles" i "Roach Killer". Tyvärr är hon nästan lika tondöv som en tävlande i "Superstar USA", men slutresultatet är enormt coolt.

/ Per