RECENSION  

MADVILLAIN
MADVILLAINY
CD - Stones Throw, 2004

Jag såg MF Doom spela live på en risig bar i Santa Monica för ett par månader sedan. Efter att man lidit sig igenom förbanden - totalt anskrämliga Sol Uprising spelade i vad som kändes som flera timmar - for Doom upp på scenen. Iklädd sin mask, lagom tjock och helt solo förutom en mikrofon och en DAT-spelare manglade han sig igenom hits från "Operation Doomsday" och "Viktor Vaughn"-skivan. Det enda mellansnack vi bjöds på var ett korthugget "May I continue?" mellan varje låt, förutom när det visade sig att publiken kunde skråla med i refrängerna från den hitills osläppta Madvillain-skivan också. Då skrockade superskurken ur sig ett fejk-förvånat "How do you guys know the words to that one?".

Det är just det som är problemet med att den här skivan släpps till slut. Alla Doom- och Madlib-fans värda namnet, undertecknad inräknad, har väl redan hunnit ladda ner, lyssna och nästan tröttna på demoversionen som läckte ut på nätet för så gott som ett år sedan. Men det är likväl en fenomenal trekvart det här rör sig om. Vår man Doom ägnar sig mest åt mc:andet och är oändligt underhållande precis som vanligt (obligatoriskt textcitat: "Lookie here / It's just the way the cookie tear / Prepare to get hurt and mangled / Like Kurt Angle, rookie year"). Bland beatsen nöjer han sig med att smyga in lite samplingar från tecknade superhjältefilmer här och var. Majoriteten av arbetet på den fronten görs istället av Madlib, och som vanligt vad gäller Oxnard-sonens produktioner så låter det lite som om någon snubblat över en hög jazzskivor med SP-1200:an påslagen. Rå funk med grava koncentrationssvårigheter, helt enkelt.

Jag drar gärna till med att jämföra Madlib med Lee Perry. De båda har/hade samma höga produktionstakt och samma brist på ordning och reda. Allt Scratch släppte var inte bra och allt Madlib får ihop är inte bra heller. Men för båda två så gäller också att när det väl funkar så blir det plötsligt fantastiskt. Ta bara "Great Day" och "All Caps" här - troligtvis det bästa som går att hitta i hiphop-väg i år, eller ifjol (beroende hur man räknar).

/ Per