RECENSION  

MULTITUDE AGAINST THE EMPIRE
PLAY PERASCOLTARE PLAY / SONGS FOR ENDINGS
CDR / CDR - Demo, 2003

Det ramlade ner två CDR:er i brevlådan från svenska Multitude Against The Empire, tidigare kända som Ates. Ates skrev vi senast om för något år sedan när vi recenserade deras "Scared In Sweden"-demo. Med de här två släppen är utvecklingen solklar samtidigt som de befinner sig i ungefär samma område. Det rör sig om totalt samplingsbaserad musik som man kanske kan pressa in i facket för instrumental hiphop om man vill, men istället för att koncentrera sig på att göra musiken funkig eller lättlyssnad som brukar vara brukligt vill Multitude... istället irritera och störa.

På "Play Perascoltare Play" hittar vi sex spår varav de två första är vinnarna. "My language is dead" har lager på lager av atmosfäriska samplingar med stadiga hiphop-beats under. I "Noname" fylls ljudbilden upp av en massiv subbas och fragment av en melodi med mellanöstern-känsla dyker upp. Övriga nummer tas dessvärre över av hård trumprogrammering som mest för tankarna till gammal Meat Beat Manifesto, Consolidated och liknande industri-beat-snubbar. Det är inte lika kul.

Riktigt kul är däremot öppningen på CDR nummer två. Spåret "Apesong" är om jag fattat och minns rätt delvis baserat på soundtracket till "Conquest of the Planet of the Apes" och det räcker naturligtvis långt bara det. För er som inte har riktigt ordning på era Apornas Planet-uppföljare kan jag meddela att detta är delen där apjävlarna gör uppror mot sina människoförtryckare ledda av den intelligente schimpansen Caesar. De många upploppsscenerna med apor i röda overaller gör filmen till den näst bästa delen i serien. Hursomhelst, "Apesong" är ett trevligt samplingskollage som parar bitar av soundtracket med beats och en hel del scratch, vilket funkar riktigt bra.

Resten av "Songs for Endings" är mer splittrad. Det är idel hårda trummor som gärna ger sig iväg i drum'n'bass-takt och ovanpå det skumma små melodifragment. En klantig mc dyker upp i "Arm The Homeless" och i "A Poem Called Insight" hör vi en sönderklippt möjligtvis-är-det-KRS-One, distade amenbreaks och en hel annat i en jäkla röra. Kanske försöker man trycka i lyssnaren lite väl mycket på en gång, men med utgångspunkten att det ska vara förvirrande samplingsmusik tycker jag att Multitude... har lyckats med sitt uppsåt.

Se nu till att ladda ner några spår från www.soundclick.com/multitudeagainsttheempire.

/ Per