RECENSION  

HARLEM
WHITE MIND
CD - Gramme Recordings, 2003

Det har snackats en del av Harlem i kulisserna ett tag nu, och för er som missat det så är det här alltså en duo bestående av sångaren Martin Thomasson och maskinisten Johan Skugge, känd som click-techno-makare på Mitek med ett förflutet i Yvonne. Tillsammans är de ute på någon slags Suicide-tripp. Det är kanske att göra det en smula enkelt för sig att dra upp Suicide så här direkt, men med skenande analoga basgångar, trummaskiner och hårdkokt sång ovanpå är det väl en parallell som inte känns helt ansträngd (är det en slump att det finns en Suicide-låt som heter just Harlem?). Nu har våra svenska vänner förstås uppdaterat den gamla formeln rejält, ljudbilden är digitalt vässad och laptop-behandlad, precis som sig bör. Annars associerar man också till Nitzer Ebb på sina ställen och, trots att det saknas gitarrer, lite grann till Jesus & Mary Chain, kanske främst för att Thomassons röst låter lite vilken-det-nu-är-av-bröderna-Reid-cool då och då.

En sak som oroar mig en aning är att detta kanske är någon slags electroclash. Om så är fallet är jag inte riktigt kvalificerad att avgöra, men man skulle säkert kunna lägga ner tid på att jämföra Harlem med ARE Weapons och allt vad de heter också. Speciellt spåren där en kvinnlig sångerska gästar kan nog befinna sig i farozonen. Å andra sidan spelar det förstås mindre roll, och Harlem är faktiskt för bra för att man ska orka bry sig om sådant larv.

I pressreleasen står det att Harlems mål är att "med elektroniska medel de-/rekonstruera rock'n'rollens musikaliska uttryck". Hur det går med det vet jag inte heller, men jag skulle vilja påstå att de tillför en välbehövlig dos rock'n'roll till den svenska laptopscenen.

/ Per