RECENSION  

THE STEREONERDS
HD ENDLESS
CD - Rather Interesting, 2003

Det påstås att The Stereonerds utgörs av John Bryant och Tad Davis, två australiensare som gillade Atom Hearts "Hard Disk Rock (Don't Stop)" och därför ville få tillåtelse att använda delar av låten i sin egen musik. Alltså skickade de resultatet till Chile och Atom Heart, alias Uwe Schmidt, för att låta honom godkänna samplingarna. Det sägs också att herr Schmidt gillade det han hörde så mycket att han bestämde sig för att ge ut en hel skiva med The Stereonerds på sitt eget skivbolag.

Naturligtvis är det en ren lögn. Visserligen är Uwe Schmidt definitivt bland de mest mångsidiga och mest produktiva i musikbranshen vilket innebär att hans katalog av tidigare utgivna skivor spretar åt alla möliga håll. Men det kryllar också av pseudonymer och projektnamn, så det kommer inte som någon överraskning när man redan i första låten, en riktigt knepig och riktigt funkig electrosmäll med det lämpliga namnet "F.U.N.K. (Is What You Don’t Play)", kan hitta vissa saker som pekar tydligt på att The Stereonerds i själva verket är Uwe. För det första så är trumprogrammeringen mellan varven otroligt komplicerad, på ett sätt som det faktiskt inte finns någon annan som klarar av (förutom möjligtvis Julian Beeston, om jag får lov att dra ett gammalt internt Fat Bankroll-skämt). För det andra dyker det mitt i låten upp en kort röstsampling från Schmidts "Dropshadow Diesase" från 1998. Och för det tredje tycker jag mig, trots databehandlingen, känna igen Uwes röst som levererar texten.

Allt på skivan är förvisso inte knepigheter. I "I Hear a New World" hämtas det tveklöst intryck av den elektroniska popen som den lät på Schmidts gamla "Render" och "Overflow" som han gjorde med projektet Lassigue Bendthaus i mitten av nittiotalet och den fantastiska "Präzision" är en fullständigt mekanisk och repetitiv sjuminuterslåt med ett mycket stiligt elektrodriv.

Den avslutande nya versionen av HD Endless, en låt som ursprungligen släpptes av Atom Heart på en tolva på bolaget Vibragun, får mig nästan att tro att det intresse som Kraftwerks Florian Schneider visade efter att ha hört Uwes Kraftwerk-tolkningar som Señor Coconut och hans lb-skiva "Pop Artificielle" har fått honom att åka hem till Uwe med en stor låda gamla Computer World-syntar för att bjussa på lite knep.

För övrigt avslutas skivan med en sampling från "Mono Trademark", ytterligare ett annat gammalt projekt av samme man. Bevis nog, helt enkelt. Och ett viktigt skivköp. Så kasta er ut på Internet och beställ, om inte den begränsade upplagan redan är slutsåld.

/ Petter