RECENSION  

FRANK AND BILL
VIVA FAB!
12" - Electronic Desert Recordings, 2002

Electronic Desert är ett uppskattat evenemang som äger rum en gång i månaden i huvudstaden. Där spelas musik som inte direkt fokuserar på dansgolven, istället bjuds det på mycket trevlig electronica. De två drivande krafterna bakom Electronic Desert kände nyligen ett behov av att även starta ett skivbolag. Dels för att ytterligare främja den svenska elektronikmusikscenen, men även för att släppa musik de gillar som kanske har lite svårt att hitta ut. En grupp som hittills verkar ha lidit av detta är svenska Frank And Bill. Tidigare har endast ett fåtal alster släppts på samlingsskivor, plus att de gjort några remixjobb. Efter vad jag förstått har Frank And Bill sina rötter långt tillbaka i den blomstrande demoscenen på Amiga och PC, när så gott som all musik gjordes i de omåttligt populära trackerprogramen. I slutmånaderna av 2002 lyckades alltså till slut deras musik leta sig ut ur den digitala världen och deras första egna skiva skådade dagens ljus. En särdeles tung skiva dessutom, för att fira Electronic Desert Recordings första släpp.

Frank And Bills musik förkastas antagligen av många som ytterligare ett derivat av vad några brittiska pionjärer skapade i mitten på 90-talet. Men jag tycker helt klart att skivan står på egna ben. Även om det låter bekant så känner man sig välkomnad, musiken tar emot en och man sveps snabbt in Frank And Bills trolska värld. A-sidans enda låt, episka "Dickshy",­ stjäl direkt hela föreställningen. Låten är en hyllning till allting elektroniskt, men här finns inget överdrivet rytmiskt programmerande eller alltför teoretiskt musicerande. Frank And Bill går istället en gyllene medelväg och lyckas skapa härlig, känslosam musik. Vad skall man kalla det? Electronica-pop? Digitala tryckare? Fantastiskt låter det i mina öron i vilket fall. B-sidans två spår bjuder på mer från samma skola. Den rytmiska programmeringen är ännu lite mer sparsam, men lyckas ändå låta tuffare och hårdare. Något snabbare tempo, men med samma magiska känsla av sällan skådat slag, fast inte fullt ut med samma romantiska värmeinslag i melodierna.

Det här var verkligen en trevlig bekantskap och överraskning. En klar favoritplatta från 2002 dök alltså upp när året nästan hunnit rinna ut. Electronic Desert Recordings har dessutom ytterligare en Frank And Bill-tolva på gång under våren/sommaren. Som om inte det vore nog är en 7:a från amerikanska Merck på väg att leta sig ut nu under årets början. Framtiden ser alltså klart ljusare ut för Frank And Bill. Viva FAB!

/ Magnus