RECENSION  

ELEPHANT MAN
HIGHER LEVEL
CD - Greensleeves, 2002

Mannen som börjar varje morgon med en platta Red Bull och ett familjepack Dextrosol är på gång igen. Tjugotre låtar är valuta för de surt förvärvade kan det tyckas, men jag vet inte jag. Hans skoninglösa utgivningtakt har gjort att han är mer än lovligt repetativ och när man valt låtar har man tagit de allra senaste för att inte, vilket i teorin är rätt, ge ut gammal skåpmat igen. Det har dock inneburit att man tycker sig höra samma sak om och om igen eftersom en hel del av de senaste riddimsen är snarlika.

Dessutom har Greensleeves försökt att så att säga, bredda verksamheten. Med Shaggys och kanske ännu mer Beenie Mans crossoverframgångar i färskt minne har de lagt med så kallade radiovänliga låtar. Det rör sig dock om diverse havererade projekt som knappt har styrfart och givetvis aldrig går i hamn. Förstaspåret "Party like this" är just ett sådant. En nära nog hopplös produktion som mest påminner om Markoolio på en raggatripp plus en inte så imponerande sånginsats av Jagwa som otroligt nog fått chansen två gånger (medverkar även på "Gotcha"). Problemet är att Elephant Man alltid i alla lägen, vilket i och för sig är bra, kör stenhårda och våldsamma yardietexter. När Beenie säger "Ditt leende gör mig varm och jag beundrar dig" säger Elephanten "Nu är jag i form, jag vill känna på din livmoder" så de här mer kommersiella försöken tror jag aldrig kommer att gå hem. Istället skulle han satsa på de riktiga hiphopparna för att öka försäljningen. Tänk er Elephant Man med Snoop Dogg och kanske Truth Hurts i refrängen - femetta!

Nåja, I "Run for your life" har man faktiskt lyckats över förväntan och den för mig okände Jarvis Church sjunger låten till en mycket behaglig och medryckande upplevelse. Sedan är covern av R.Kellys "The worlds greatest", “Bad man a bad man”, med vilket om den censureras lite (ta bort det där om att "slicka din mamma" och så vidare) borde kunna lyckas att slå an hos den stora massan. I skörden av senaste dancehallhits finns den givna "Elephant message" på Diwali-riddim, den Bucaneerskt operakryddade "Tall up tall up", "Bumper", som i likhet med så mycket annat just nu har hämtat inspiration från den asiatiska delen av världen. Hederlig och rättfram ragga bjuds i "Look" på Renegade-riddim utan krusiduller och med (vi har sagt det förut) någon som hojtar "Holla, holla" så misstänkt likt DJ Clue att vi tror det är han.

I stort är det här en skiva för die hard-fansen men de har förmodligen redan mer än hälften av låtarna på sjua och det smärtar mig att Greensleeves ännu en gång har felplanerat vad som kunde ha blivit ett internationellt genombrott för Waterhouse spralligaste hårding.

/ Captain Morgan