RECENSION  

BLACK HEART PROCESSION
AMORE DEL TROPICO
CD - Touch & Go, 2002

Ännu ett band att arkivera bland det amerikanska vemodet och band som Songs:Ohia, Palace Brothers och Sophia med mera tror jag bestämt. Arkivera låter som ett bra ord också, jag kan inte låta bli att tycka att den här stilen känns lite mossig och dammig, men på ett i bästa fall småtrevligt och lite mysigt vis. Jag får en känsla av att det liksom lite är meningen också.

Nu är det tur för Black Heart Procession att de inte försöker vara lo-fi och medvetet sjunga falskt och spela sina instrument taffligt, för det är jag lite trött på. Tvärtom, så är det ganska genomarbetat och vackert. Det påminner mer om Nick Cave då, men det är i mitt tycke bättre än vad Nick the Stripper varit sedan han lämnade Birthday Party.

Desto mer jag lyssnar, desto mer inser jag att de kanske inte har så mycket gemensamt med de först nämnda banden egentligen. De har så mycket mer som talar för sig. En del exotiska rytmer och moog (tror jag i alla fall att det är) gör att de verkar ha lite andra ambitioner. Detta är det positiva med skivan. Det enda negativa är väl egentligen att det ibland är lite väl gnälligt, men det är väl det sån här musik ska vara? Det är väl bara jag som inte är så mycket för det? Eller?

/ Mattias S