RECENSION  

JOSEPH SUCHY
ENTSKIDOO
CD - Entenpfhul, 2002

Han har hållit ett bra tag nu, den Köln-baserade och experimentintresserade gitarristen Joseph Suchy. Under åren har han hunnit med att vara inblandad i små skivbolag som Staubgold, Gefriem och Grob. Han har gjort en del på A-Musik i duon Holosud och han har naturligtvis samarbetat med ytterligare ett stort antal artister på vägen. Jan St Werner från Mouse on Mars är en av dem, Bernd Friedmann, Kevin Drumm, Ekkehard Ehlers och Harald "Sack" Ziegler är några av de andra.

Den här skivan, hans fjärde som soloartist, släpps på Frank Dommerts label Entenpfuhl. Suchy ägnar sig skivan igenom åt att spela gitarr, för att sedan behandla gitarrljuden så att de muteras till något helt annat. Det här är bygger på idéer som till stora delar liknar de som använts av Fennesz på "Endless Summer" och av Jim O´Rourke på "I'm Happy, And I'm Singing, And a 1,2,3,4". Detta arbetssätt skiljer sig inte heller allt för mycket från det som Kaffe Matthews och den f.d. the EX-gitarristen Andy Moore ägnar sig åt numera (kolla upp deras nya skiva "Locks" som släpps på Unsound).

Den stora skillnaden är att den slutprodukt som Joseph Suchy levererar innehåller betydligt mer rock-attack än de andra artister som nämnts. Han behåller inte sällan en hel del av gitarrkänslan och gitarrljudet i sina manipulationer medan övriga artister gärna trollar bort gitarrerna och det övriga råmaterialet helt och hållet. Ibland låter "Entskidoo" det nästan som något Sonic Youth skulle kunna ha gjort en dag när Steve Shelley sjukskrivit sig och de andra tagit fram den stora elektroniska lådan med många rattar, vilket naturligtvis är bra. Vi gillar rattar.

/ Petter