RECENSION  

CAPLETON
STILL BLAZING
CD - VP Records, 2001

Välrenomerade VP har i veckan haft strul med babylon. För att blåsa upp Capletons nya studioalbum gjorde den amerikanska jätten nämligen radioreklam på i stort sett samtliga piratradiostationer här i London och - ja, som alltid hade ordningsmakten sin syn på saken. Den snustorra konstapeln sade på 10 o'clock news att det var märkligt hur skivbolaget kunde svika sin egen artist genom att upmuntra piratradion på det här sättet och tillade att det finns gott om lagliga radiostationer man borde vänt sig till i första hand, samtidigt som han hotade med dryga böter.

Tjugo klockrena alster i lite olika reggaegenrer är vad VP har gjort sig skyldiga till att marknadsföra. Profeten är på den här plattan mer varierad och mångsidig än han kanske någonsin har varit. För skivbolagschefens skull är alla hans senaste dancehallhits med, som till exempel "Whoa" och "Caan tan yah", så att man kan vara någorlunda säker på försäljningsiffrorna. Men med tanke på vad som kommer sedan hade de kända hitsen knappt behövt vara med för här vankas det andra bananer. Ryktet har det att det är Beres Hammond som har övertalat och sedan coachat herr Bailey att sjunga mer, och det verkar han ha lyckats med. Plattans absoluta höjdpunkt och diskussionslöst bästa låt heter "Mi deyah" och, som sagt, man anar på profetens framförande att Hammond haft ett finger med i spelet.

På det stora har eldarkungen tonat ner eldandet en aning till förmån för mer medvetet material och lovsånger till Africa och kung Selassie. På det här temat dyker två mästerliga och ett godkänt samarbete upp. Den i sammanhanget kontroversielle Luciano sluter upp i "Hail King Selassie" och New Yorkaren som heter Washington, Glen alltså, gör det lika mästerligt i "Jah gonna work it out". Morgan Heritage deltar också med "Behold" men det känns som om de fått chansen för lång och trogen tjänst samt att de har en jättestor following i Amerika. På egen hand kör sen King Shango, som Capleton också börjat kallas ("Shango" betyder eld på swahili), vidare med ren nyahbinghi i "I will survive" och avslutande "I&I Chant". Han har dock inte lagt tändaren på hyllan helt. Smaka på titlar som "Red Red Red", "Guerilla Warfare" och "Mashing up the Earth" så förstår ni att här finns värme att hämta. Vi får även lite kärleksförklaringar till kjoltyg i allmänhet och den talande titeln "Pure woman" är den bästa av dessa.

Jag gör tummen upp till vår vän Clifton – detta är tveklöst Capletons bästa hittills - och hoppas att eject-knappen på bilstereon skall börja krångla igen så man inte frun kan stoppa i tafflig lover's rock nu när årets bästa cd sitter i redan i februari.

/ Captain Morgan