RECENSION  

JIM O'ROURKE
I'M HAPPY, AND I'M SINGING AND A 1,2,3,4
CD - Mego, 2002

De senaste åren har Jim O'Rourke arbetat sig upp till en position som den allomfattande internationelle populär-konstnärsmusikern. Bland annat har han gjort exakt en miljard skivor, blivit medlem i Sonic Youth och ägnat en hel del tid åt att umgås med Powerbook-glitcharna från österrikiska Mego, något som tidigare resulterat i den alldeles utmärkta Fenn O'Berg-skivan som han gjorde tillsammans med Fennesz och Peter Rehberg. När han nu bestämt sig för att lämna allt akustiskt och icke-digitalt och ge sig in i MAX/MSP-världen alldeles själv så kommer naturligtvis en stor del av inspirationen från just dessa laptop-samarbeten.

Med dessa tre låtar (som spelats in bland annat i Japan, naturligtvis) rycker han upp Mego en bit ifrån den dystra nerförsbacke som de senaste jobbiga skivorna från Gcttcatt och Massimo inneburit. De första två låtarna (logiskt nog döpta till "I Am Happy" och "And I'm Singing") är långa båda två och tiden ägnas åt att bryta ner bland annat ljudet av ett dragspel i beståndsdelar och sätta ihop det igen. Ganska knastrigt, ganska bra.

Det enda mästerverket är emellertid den avslutande "And a 1, 2, 3, 4", där loopade stråksamplingar löper om och om igen och bildar fina melodier i ett väldigt lågt tempo. Det håller de på med tills skivan tar slut och man undrar om musiken tog slut nyss eller om den tog slut för 20 minuter sedan. Spektakulärt.

/ Petter