RECENSION  

KARKOWSKI, FURUDATE & FEILER
LIVE
Nefertiti - Göteborg, 01-10-06

Ett inledningsvis fullsatt Nefertiti förlorade en del publik efter att kvällens första band, John Taylor Trio, hade improvisationsjazzat klart. Trions uppträdande var i det närmaste en religiös upplevelse för många besökare, vilket resulterade i en komisk/hotfull stämning. Engagerade jazz-fanatiker väste "Det här är faktiskt världsklass!" till vem som helst som försökte prata, även om man vid tillfället befann sig i rum långt borta från scenen.

Det som i förhand beskrivits som ett noise-techno-uppträdande inleddes med att Zbigniew Karkowski ensam intog scenen. Med sin Powerbook framställde han försiktigt dova ljud som allt oftare avbröts av plötsliga oljuds-chocker. Det blev allt hårdare och allt högre och efter ett tag steg Tetsuo Furudate in på scenen där han tog plats bakom en powerbook och ett midi-keyboard. Brus-nivån höjdes ytterligare och den massiva ljudväggen som kom från högtalarna var vid det här laget som en hel miljö som man kunde hålla värmen med och luta sig mot. Furudate tog ett tag fram en gitarr och ställde sig på golvet framför scenen och oljuds-rockade vilt. Han var inte riktigt nöjd med gitarrljudet, och efter att han gestikulerat lite mot mixerbordet tog han av sig gitarren och återgick till att rocka bakom datorn, på scenen.

Som en liten oannonserad överraskning kom slutligen även improvisatören Dror Feiler upp på scenen och tog plats vid ytterligare en Powerbook. Han hade en saxofon med sig och det var inte utan att man blev lite orolig ett tag. Det visade sig emellertid att han var otroligt flyhänt på ett inte alls jobbigt vis. Saxofonkaskaderna vävdes in i Karkowskis och Furudates oväsen på ett behagligt sätt.

Konserten avlutades med att Karkowski kopplade ur och packade ihop sin dator medan de övriga två spelade vidare. Ett väldigt tydligt sätt att avsluta en konsert på.

/ Petter